Aggressionsproblem kan göra vardagen svår, både för den som bär på frustrationen och för nära och kära. Det kan leda till konflikter på jobbet, svårigheter i familjerelationer och en ständig känsla av att befinna sig på gränsen till att explodera. När detta påverkar social funktion, relationer och välmående är det hög tid att lära sig mer om bakomliggande orsaker och möjliga lösningar.
Vad aggressionsproblem egentligen är
Aggressionsproblem är ett samlingsbegrepp för svårigheter att hantera ilska på ett balanserat sätt. Det kan yttra sig som verbala utfall, fysiskt våld eller passiv aggressivitet. Det handlar sällan om enstaka vredesutbrott, utan snarare om mönster där reaktionerna ofta blir överdrivna i förhållande till situationen.
Det finns ingen entydig diagnos, men problemen är ofta kopplade till andra tillstånd som ADHD, PTSD och annat som påverkar impulsiviteten. I botten finns ofta ett regleringsproblem – svårighet att känna, förstå och hantera intensiva känslor.
Skillnaden mellan ilska och aggression
Ilska är en känsla – en naturlig och ibland nödvändig reaktion på orättvisor eller frustration. Aggression är ett beteende – ofta en destruktiv handling som riktas mot omgivningen. Att kunna känna ilska utan att agera aggressivt är centralt i all känsloreglering.
Vanliga orsaker till aggressionsproblem
Orsakerna till aggressivt beteende hos vuxna varierar, men innefattar ofta en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Otrygg anknytning, uppväxt med våld eller brist på förebilder för känsloreglering är vanliga. Neuropsykiatriska diagnoser, alkoholmissbruk och långvarig stress är också faktorer som kan ligga bakom. Hos vissa är aggressivitet en form av skydd, särskilt när man känner sig maktlös eller hotad.
Tecken på aggressionsproblem och att du bör söka hjälp
När utbrott kommer snabbt och ofta, och när de skadar dina relationer eller skapar ånger och skuld efteråt, är det starka indikationer på att professionell hjälp behövs. Andra tecken på aggressionsproblem kan vara att små irritationer leder till oproportionerliga reaktioner, att du känner dig konstant arg eller att ilska används som ett sätt att hävda kontroll.
När aggression påverkar relationer
Aggression påverkar ofta relationerna mest. I nära relationer kan ilskan skapa otrygghet och rädsla, särskilt om uttrycken är oförutsägbara. Barn som växer upp i miljöer med mycket ilska och aggressivt beteende hos vuxna kan själva få problem med impulskontroll. På arbetsplatsen kan kollegor börja undvika kontakt eller svara med liknande beteenden, vilket skapar negativa spiraler.
Hur kognitiv beteendeterapi kan hjälpa
För att hantera problemet rekommenderas ofta KBT, där fokus läggs på sambandet mellan tanke, känsla och beteende. Vid aggressionsproblematik arbetar man med att identifiera triggers, förändra tolkningar och öva på nya sätt att agera. Arbetet sker strukturerat med hemuppgifter och ofta med hjälp av dagböcker eller skalor för att identifiera mönster. Behandlingen anpassas efter individens bakgrund och mål.
Tekniker som ofta används inom KBT:
💡Identifiering av triggers och känsloskalor
💡Rollspel i konfliktfyllda situationer
💡Veckologg för mönsterigenkänning
💡Visualiseringsövningar i stressande scenarier
💡Mindfulness och andningsövningar
Detta kan du testa själv
- Regelbunden fysisk aktivitet för att minska stresspåslaget
- Skapa bra rutiner kring mat och sömn
- Lär dig enkla andningsövningar för ilskehantering
- Räkna baklänges eller lämna rummet innan du reagerar
- Fundera över vad som triggar din aggression och negativa mönster
- Prata med någon som vågar säga emot när du hamnar i affekt