Höjdskräck – Så fungerar akrofobi

Höjdskräck, även kallad akrofobi, är en fobi som innebär en intensiv rädsla för höjder. Det handlar inte bara om att ogilla att stå på en stege eller titta ner från en balkong – fobin kan framkalla kraftiga kroppsliga och känslomässiga reaktioner av blotta tanken av höjder. Här lär vi dig mer fobins orsak, symptom och hur du lyckas övervinna din höjdrädsla.

Vad är akrofobi?

Att lida av akrofobi, känt som höjdskräck, innebär en stark ångest och överdriven rädsla för höjder. Fobin kan framkalla svindel och påverkar oftast ens vardag och liv avsevärt. Många undviker resor, höga hotellrum eller broar till följd av rädslan.

Situationer som kan trigga höjdskräck

Känner du igen att du upplevt höjdskräck vid någon av nedan situationer?

• Hissar eller panoramafönster
• Hotellrum på höga våningar
• Utsiktsplatser och vandringar
• Arbete i byggnader med många våningar
• Att stå på en stege eller tak
• Flygresor och flygplatser med utsikt neråt
• Att korsa broar eller gångbroar
• Att titta på filmer eller bilder tagna från höga höjder
• Berg- och dalbanor eller andra höga nöjesattraktioner
• Att bo eller vistas i höghus med öppen trappa eller räcke

Vanliga symtom och reaktioner

Symtomen vid akrofobi varierar från person till person men innefattar ofta fysiska reaktioner som svettningar, hjärtklappning, yrsel och andnöd. Psykiskt kan det handla om panik, katastroftankar eller overklighetskänslor. En särskilt vanlig reaktion är stark ångest vid känslan av att inte ha kontroll eller vid tanken på att falla, även om faran är obefintlig.

• Svettningar och hjärtklappning – kroppen reagerar med stresspåslag även vid små höjdskillnader.
• Yrsel och ostadighetskänsla – det kan kännas som att marken gungar eller att man tappar balansen.
• Andnöd och tryck över bröstet – många upplever att det blir svårt att andas eller att de får panikkänslor.
• Katastroftankar och rädsla för att falla – även om personen är säker, kan tanken på att ramla ta över helt.
• Känsla av overklighet eller att tappa kontrollen – individen kan uppleva att omgivningen blir diffus eller att man inte kan lita på sin kropp.

Varför är man höjdrädd?

Orsakerna till akrofobi är inte helt klarlagda men kan vara en kombination av ärftliga faktorer, personliga erfarenheter och hjärnans tolkning av höjdrelaterade stimuli. Upplevt trauma, exempelvis att själva ha fallit eller bevittnat en fallolycka, kan utlösa fobin. Även personer utan tydlig utlösande händelse kan utveckla akrofobi, vilket tyder på att vissa individer är mer predisponerade på grund av biologiska eller psykologiska faktorer.

Vanliga utlösande faktorer kan vara:

• Fallolyckor i barndomen
• Vittnesmål om höjdrelaterade olyckor
• Överbeskyddande uppfostran kring fysisk säkerhet
• Genetisk benägenhet för ångeststörningar
• Höjdskräck hos föräldrar eller syskon
• Obalans i hjärnans tolkning av visuella intryck
• Negativ exponering av fallolyckor i film och serier
• Känslighet för förlust av kontroll
• Allmän ångestproblematik
• Överväldigande och stressiga livshändelser

Skillnaden mellan rädsla och fobi

En viss rädsla för höjder är evolutionärt logisk – det är en skyddsmekanism. Men när reaktionen blir oproportionerlig i förhållande till det faktiska hotet, talar man om fobi. Skillnaden ligger i intensitet, kontrollförlust och undvikandebeteende. Medan en höjdrädd person kanske känner obehag i ett högt torn, kommer en person med akrofobi aktivt undvika hela situationen eller få panik vid blotta tanken.

Behandlingsformer som fungerar

Behandling av akrofobi sker ofta med kognitiv beteendeterapi (KBT), där exponering för höjder sker gradvis i kontrollerade former. Målet är att förändra både tankemönster och kroppsliga reaktioner. I vissa fall används även VR-teknik för att simulera höjdsituationer utan faktisk fysisk risk. Även avslappningsövningar och i vissa fall medicinering kan ingå som komplement till terapin.

Självhjälp och strategier

För personer med lindrigare akrofobi finns flera strategier som kan bidra till ökad kontroll.
Exempel på självhjälpsmetoder är:

• Gradvis exponering: Börja med låg höjd och öka successivt.
• Mental träning: Visualisera höjder och föreställ dig att hantera situationen lugnt.
• Andningsövningar: Lugna ned nervsystemet i stunden genom mindfulness. 
• Skriv ned rädslor och utvärdera dem logiskt efteråt.
  

Att prata med andra om sin rädsla kan också skapa en känsla av gemenskap och minska skamkänslor. Genom att kombinera insikt med övning kan många uppnå större trygghet i situationer de tidigare undvikit.