Att leva med emetofobi/kräkfobi

Den intensiva rädslan för att kräkas eller att se någon annan spy påverkar livet och vardagen mycket negativt för de flesta med emetofobi, eller “kräkfobi” som det också kallas. Vi förklarar mer om orsaker, tankemönster och vilka behandlingar som kan hjälpa.

Vad är emetofobi?

Emetofobi är en specifik fobi som handlar om intensiv rädsla för att kräkas eller se någon annan kräkas. Tillståndet har ofta stor inverkan på livskvaliteten, eftersom många situationer som kopplas till illamående vanligtvis undviks – exempelvis restaurangbesök, resor eller kontakt med sjuka människor. Fobin är inte detsamma som ett vanligt obehag, utan handlar om ett överdrivet hot som upplevs som verkligt och akut.

Därför uppstår kräkfobi

Ursprunget till emetofobi är ofta kopplat till tidigare obehagliga upplevelser, särskilt under barndomen. Det kan handla om en dramatisk kräkningsepisod eller omgivningens starka reaktion på att någon kräks. Men fobin kan också uppstå gradvis, genom en kombination av genetisk sårbarhet, benägenhet till ångest och inlärda mönster. För vissa finns ingen tydlig utlösande händelse till kräkfobi.

Barndom och upplevelser

Barn som upplever kräkningar som farliga eller får höra att det är något skamfyllt kan tidigt börja utveckla undvikande strategier. Det skapar ett mönster där rädslan förstärks för varje gång man lyckas “undvika fara”. Om möjligt är det därför viktigt att påbörja emetofobi-behandling för barn så tidigt som möjligt.

Vanliga symptom vid emetofobi

Personer med emetofobi upplever ofta stark fysisk ångest. Hjärtklappning, muntorrhet, svettningar och yrsel är vanliga, särskilt i situationer där man känner sig illamående eller misstänker att någon annan är sjuk. Även panikattacker förekommer.

Kroppsliga reaktioner och tankemönster

Förutom fysiska symtom finns ofta ett påträngande tankemönster av katastroftankar – som att tappa kontrollen, skämma ut sig eller bli smittad. Det skapar en ond cirkel där ångest triggar illamåendekänslor som förstärker fobin och skamkänslan.

Hur detta påverkar vardagen

Emetofobi kan leda till ett brett undvikande beteende – exempelvis att äta mindre för att inte kräkas, isolera sig vid vinterkräksjukeperioder eller undvika att bli gravid. Det påverkar inte bara individens livskvalitet utan kan också påverka relationer, arbete och självbild. Vissa planerar hela dagar utifrån möjligheten att slippa må illa.

Undvikande beteende och begränsningar

Vanliga platser och situationer som undviks är skolmatsalar, kollektivtrafik, alkohol, barn och fester. Många lägger mycket tid på att kontrollera mat, hygien och omgivningar, vilket ofta leder till stress. Listan nedan visar några exempel på typiska beteenden vid emetofobi:

• Undviker offentliga toaletter eller restauranger
• Tvättar händer överdrivet ofta
• Lägger tid på att söka information om smittor
• Undviker att delta i sociala situationer
• Vägrar vissa livsmedel på grund av “risk”

Emetofobi – behandling

Idag är kognitiv beteendeterapi (KBT) den mest verksamma behandlingsformen för emetofobi. Terapin fokuserar på att identifiera och utmana tankefällor, normalisera kräkning som kroppsfunktion samt bryta undvikandemönster. Med rätt stöd går det att skapa nya reaktioner på det som tidigare väckte stark ångest.

Samtalsterapi och medicinering

Samtalsterapi som fokuserar på acceptans (till exempel ACT) eller schematerapi kan komplettera KBT. I vissa fall används även SSRI-läkemedel för att dämpa ångesten, i kombination med terapi. Kombinationen mellan samtal och medicinering bedöms från fall till fall.

När ska man söka hjälp?

Om rädslan för kräkningar begränsar ditt liv på ett sätt som påverkar matvanor, socialt liv, eller psykiskt välmående bör du söka psykologisk hjälp och få behandling. Emetofobi kan kännas skamligt, men det finns beprövad hjälp att få och symptomen går ofta att lindra. Kräkfobin handlar inte om “svaghet” utan om en inlärd reaktion, vilket vårdpersonal med kompetens inom KBT har stor förståelse för och kan hjälpa dig att hantera.